Historia
Ca 3270 f.Kr.
Världens äldsta skida
Den så kallade Kalvträskskidan lämnas av okänd anledning i ett myrområde vid Fäbodträsket i Västerbotten. Skidan upptäcktes 1924 och anses vara världens äldsta bevarade skida.
1800-talet
Tidig utveckling
I mitten av seklet börjar skidåkningen utvecklas till ett nöje. Det första officiella skidloppet genomfördes i Tromsö 1843. Mot slutet av 1800-talet börjar ett tävlingsformat utvecklas.
1921
Störtlopp i Åre
Sveriges första störtloppstävling, Årebragden, genomförs för första gången med masstart från toppen av Åreskutan och mål på Åre torg. Åklängd: 5,2 km. Fallhöjd: 1022 m.
1924
FIS
Redan 1910 bildas en internationell kommitté för skidsport. 1924 blev det Fédération Internationale de Ski, FIS, som idag går under namnet Internationella Skid- och snowboardförbundet.
1931
VM i Mürren
De första VM-tävlingarna i utförsåkning arrangeras i Mürren, Schweiz. Alpint stod på OS-schemat för första gången i Garmisch Partenkirchen 1936.
1937
Första SM
SM i alpin utförsåkning (endast slalom) arrangeras för första gången på Frösön, Östersund. Inga Söderbaum och Harald Hedjersson, Båda från Djurgårdens IF, stod som vinnare.
1954
Sveriges första VM
Åre står värd för alpina VM för första gången och norrmannen Stein Eriksen dominerade på herrsidan. Stig Sollander och Sarah Thomasson tog varsitt brons.
1967
Världscupen startar
FIS Alpine Ski World Cup, den officiella världscupen i alpin skidsport, genomförs för första gången i Berchtesgaden, Tyskland. Frankrikes Jean-Claude Killy och kanadensiskan Nancy Greene vann totalcupen det året.
1974
Stenmark-eran
Ingemar Stenmark tar sin första världscupseger i Madonna di Campiglio; den första av 86 världscupsegrar i slalom och storslalom. Det är början på den så kallade Stenmark-eran där alpin skidsport blir en folksport i Sverige.
1990-tal
Carva, carva
Carvingskidan introduceras. Från att skidorna har varit raka spett går tekniken mot att skidorna får en så kallad timglasfigur, med midja, som gör att skidan får en svängradie och börjar svänga när den kantställs.
2007
VM-igen
Åre och Sverige står värd för sitt andra alpina VM. Det svenska laget tog hem sammanlagt sju medaljer där Anja Pärson stod för tre guld och ett silver, Maria Pietilä Holmner tog silver och Patrik Järbyn tog ett för svensk del oväntat brons i störtlopp.
2019
Tredje gången gillt
Sverige står återigen värd för ett alpint VM, även denna gång i Åre som numera är hemmaplan för Sveriges alpina nationalarena. Giganten Aksel Lund Svindal tog silver i störtlopp bakom kompisen Kjetil Jansrud och tackade för sig. Anna Swenn Larsson stod för ett efterlängtat svenskt silver i slalom.
Bakgrund
Den alpina sporten har gått igenom en enorm förändring sedan de första modiga få kastade sig på träskidor med läderremmar utför Åreskutan i Sveriges första störtlopp Årebragden 1921. Från opistade, opreparerade backar med läderpjäxor och -bindningar, där det främsta syftet var att ta sig fram, har den alpina sporten utvecklats till att bestå av en rad olika grenar.
Grenarna delas först in i fart och teknik där störtlopp och super G utgör fartdelen. I tekniken ingår den svenska paradgrenen slalom och storslalom men det finns även varianter som lag- och singelparallell i slalom och storslalom. Dessutom finns alpin kombination där slalom kombineras med störtlopp eller super G.
Den som börjar tävla och träna alpint ingår i träningsgrupper från U8 till U16. När en åkare når 16 års ålder registreras denne för första gången i Internationella Skid- och snowboardförundets, FIS, tävlingssystem som förstaårsjunior och FIS-åkare. Från 22 års ålder räknas åkaren som senior.
Tävlingar anordnas av klubbar, Svenska Skidförbundet och utomlands av klubbar, nationella förbund och av FIS. På internationell nivå tävlar landslagsåkare oftast i Europacupen som är nivån under Världscup, innan de går in på Världscupnivå.
VM och OS är de största internationella evenemangen där OS genomförs var fjärde och VM vartannat år. Sverige har en lång alpin tradition och har fostrat OS- och VM-medaljörer i form av exempelvis Anja Pärson, Ingemar Stenmark, Pernilla Wiberg, Patrik Järbyn och många fler.
Verksamhet
Svenska Skidförbundets alpina verksamhet delas in i två större områden: Elit och Nationell verksamhet där elit, det vill säga landslag och träningsgrupper, går under namnet Ski Team Sweden Alpine.
I verksamheten ryms, förutom tränings- och tävlingsverksamhet, en marknads- och kommunikationsavdelning, rikstränare, tävlingsadministration, utbildningsverksamhet, projektplanering, föreningsutvecklare och mycket mer.
Vår vision är att bli fler och bättre. Den alpina verksamheten består av ett dedikerat gäng medarbetare som jobbar för att uppfylla den visionen och för att nå de interna mål vi har i verksamheten. En stark sammanhållning och dagligt samarbete och informationsutbyte mellan de olika arbetsgrupperna definierar det arbete som görs, till stor del på kontoret på Svenska alpina nationalarenan i Åre men också i andra delar av landet.
Våra elitåkare som ingår i träningsgrupper, dam och herr, är en verksamhet som styrs och stöttas av erfarna tränare, ledare och av funktioner inom den nationella verksamheten. Den nationella verksamheten syftar till att stärka och stötta distrikt, föreningar och klubbar runtom i landet. Den nationella verksamheten ansvarar för bland annat områdena barn och ungdom (tävling, träning och utbildning), utbildning (av tränare, åkare och eftergymnasiala åkare), arrangemang som SM och anläggningsfrågor.
Inom marknad och kommunikation varierar uppgifterna från att säkerställa och underhålla partnerskap med befintliga och nya sponsorer, att nå ut till fler och sprida sporten till olika målgrupper.
De flesta som jobbar inom alpint är engagerade i många olika delar av verksamheten, både inom sina arbetsgrupper och inom sina individuella arbetsuppgifter.